Spökena i badet

Storkyrkobadet var fantastiskt. Nere i månghundraåriga gamla valv ligger en liten bassäng, en bastu och en rad av små sittbadkar som fylls med ångande hett vatten.

Badet var från början en enkel praktisk angelägenhet. Barnen i skolan lärde sig inget. De kunde helt enkelt inte lyssna på sin lärare. De kunde inte ens sitta still. Låter som en helt vanlig busklass idag, men se det var det inte, för detta var på 1930-talet när disciplinen var stenhård. När linjaler smattrade över de stackars glinas små fingrar eller när pekpinnar ven över ömma bakdelar. Men ändå kunde de små inte förmå sig att sitta still. Ingen disciplin i värden fick dem uppmärksamma. Varför?

Jo dessa:

Huvudlus.

eller framför allt dessa:

Vägglus.

Barnen hade löss. Å när sen läraren smittades blev upprördheten stor. Man byggde bad och inledde skoldagen med redigt morgonskrubb.

Jag vet hur det är. Faktiskt. Det begav sig så att en dag i Paris, eller snarare natt, fick jag denna spännande upplevelse. Jag var 17 och mina pengar räckte till en övernattning på hotell, annars sov jag i hängmatta. Paris billigaste hotell i cartier Latin, hade en liten lucka, inte helt olik den i badet, där en äldre man satt och tog emot betalning och först förstod jag inte frågan, men senare i livet har jag förstått. Han undrade hur lång tid jag ville ha rummet. En kvart, en timme? Jaha, en hel natt…

Nåväl. Jag vaknade på morgonen av att det kliade. Jag hade långa, smala röda streck på magen, på benen, på armarna som visade sig bestå av en rad små bett…Ja, det är sant. De bodde i madrassen. Så här läser jag i ett klipp på Internet:

Suger blod. Vägglusen är skygg och trivs bäst i madrasser. Dess längd är 1-4 millimeter. På nätterna kryper den fram för att suga människoblod, och lämnar efter sig kliande bett och blodspår. En vuxen vägglus kan på tio minuter suga i sig blod till en storlek av sju gånger sin egen vikt
Tillsammans med kackerlackan är vägglusen det svåraste skadedjuret att bekämpa.

Nåväl tillbaka till badet som byggdes av disciplinskäl, och vad som händer där på nätterna…

Fortsättning följer…